Dagens grubblerier ligger runt, om jag får prata lite gammeldags, dygden.

Jag har precis lyssnat klart på ljudboken med några utvalda noveller från August Strindbergs Giftas. Jag vet att han blev vansinnig och jag borde inte lyssna på, läsa och framför allt inte ta till mig så mycket av det han skrivit, men han är så bra, så klok. Han bemästrade så mycket. Han är helt underbar. Hur han skildrar mannen och kvinnans relation.

Han påstods vara kvinnohatare, men jag förstår inte det. Jag kanske inte har läst rätt saker... än.

Det var två noveller jag fastnade speciellt för. Det var en som kallades Hans piga eller Debet och kredit och en som kallades Dygdens lön.

 Det är dygdens lön jag tänker prata om nu.

Den handlar alltså om en överklasspojke som ganska tidigt uppfattar sig själv som man. Det är inte av anledningen att bara få vara med flickor utan han ville göra det rätt. Han vill gifta sig och han ville kunna försörja sin fru och framtida barn. Hans kristna tro driver han till vansinne eftersom det är syndigt att känna av köttets lustar men det kan han självklart inte låta bli, eftersom han är männsklig. Han driver bort alla tankar han får, men drömmarna kan han inte styra så när han vaknar upp efter att ha drömt något sexuellt så blir han galen. Han späker sig själv och blir mer och mer dyster. Hans bror tar då med han till en krog för att muntra upp honom och han blir kär. I flera månader uppvaktar han en tjej tills han tillslut finner henne i armarna på hans lösaktiga bror. Hans bror som inte har någon som helst respekt för kvinnan som individ eller det sexuella samlivet som något mellan två som älskar varandra.

Detta gör huvudpersonen, som för övrigt heter Teodor, kanske jag bör nämna så blir det lättare att berätta, helt galen. Han tappar förståndet helt och måste efter många år i det tillståndet läggas in på ett kurhem i Belgien. Där träffar han en kvinna med samma värderingar som han. De blir kära, de gifter sig, får ett barn och strax efter dör Teodor.

Teodors bror finner också en fru tillslut. Får en massa barn, en bra befodran och lever lyckligt i alla sina dagar.

Det är väl därför som novellen fick heta, lite bittert och ironiskt "Dygdens lön". För den brodern som levde "rätt" dog i tidiga år strax efter han tillslut blivit lycklig, medan han fick gå och plågas i stora delar av sitt liv av olycka och vansinne. Medan hans lösaktiga bror var lycklig hela tiden även om han levde "fel".

Novellen är ju skriven efter dåtidens ideal men jag tycker ändå att mina ideal inte är så långt ifrån. Jag tycker självklart inte att man ska vänta till efter man är gift, men jag tycker att man inte bara ska ligga runt med vem som helst. Det ska vara någon man verkligen älskar. Ibland anser jag även att det enbart skall vara i syfte att fortplanta sig, men ibland tycker jag att man kan se sex som "att rent konkret bevisa kärlek som abstrakt" om jag får citera snusklåten Om å om igen. Jag säger ofta emot mig själv i denna fråga. Men så är det också detta som skrämmer mig nästan mest av allt, jag kan bara inte förstå.

Det är detta som kommer driva mig till vansinne tror jag. Dagens ideal verkar vara att ligga med så många, så mycket som bara möjligt. Men jag kan inte låta bli att känna att allt sexuellt är smutsigt och fel. Fast ändå så tycker jag inte det. Det är vackert och rätt om det är två som verkligen älskar varandra, inte så att jag skulle vilja se på förstås, men ni förstår nog.

Men att folk skulle vilja ha sexbloggar är för mig helt obegripligt och fruktansvärt vidrigt. Varför vill man visa upp en sådan akt som borde vara enbart mellan två personer som älskar varandra?

Men jag skall inte döma er om inte ni dömer mig för att jag är rädd för sex.

Här har vi låten som jag nämnde ovan. Den så kallade snusklåten. Rent musikaliskt är den jävligt bra, grymt skön.

Pelle Almgren och Wow liksom - Om å om igen

 

E.D.

20 november 2010 17:14

Tja! Måste bara säga: han blev inte vansinnig, det var samhället som ville få det att se ut som om han var sinnessjuk. Det han skrev togs inte emot på ett välkomnande vis eftersom det ansågs opassande och så var han ju så "ny" i sitt författarskap. Ingen hade gjort någonting liknande tidigare och folk är ju alltid så rädda för saker de inte är bekanta med. Speciellt på den tiden då detta begav sig... Det började spekuleras en massa om "fenomenet Strindberg" och man ville ha bort honom. Man började tala om att blanda in polis för att få in honom i fängelse, men efter en tid förstod man att han ändå bara skulle komma ut igen. Då kom man på att om man inte kunde gå den juridiska vägen så kunde man ta den medicinska istället - man började alltså anklaga Strindberg för att vara sinnessjuk. Under den här tidsepoken blommade verkligen den psykologiska utvecklingen och man ställde diagnoser på folk hit och dit utan att ens ha träffat "patienten". Detta hände Strindberg - bl.a Sigmund Freud ställde diagnoser efter att ha forskat i Strindbergs "symptom". Strindberg var inget offer i det hela. Han lät anklagelserna ske då det gynnade honom i författarskapet och han fick en massa uppmärksamhet genom dem helt enkelt.

Detta har jag lärt mig på en föreläsning vid Sthlms Universitet av professor, och Strindbergsexpert, Ulf Olsson.

Silent Soda

20 februari 2011 22:16

Såg detta mycket sent men om du skulle råka snubbla in hit igen så har du ett litet svar här.
Ska absolut kolla upp Ulf Olsson. Jag är bara ett enkelt fan och mer inläst i hans litteratur än snacket runtom (inte för att jag är speciellt inläst på det heller). Tack för tipset.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Har märkt en mycket konstig sak nu när jag varit hemma. Min släkt skämms över min uppväxt. Mamma skämms, pappa skämms, min faster skämms, min farmor skämms. Farmor var på väg att börja gråta, mamma grät redan, pappa visade känslor. Jag anser att det ...

Det har pratats vitt och brett om barnfattigdomen och vad har jag att säga om den? Det suger satan, yess det gör det. Men vet ni vad som sög ännu hårdare? Att behöva dölja för att slippa höra andra skambelägga ens föräldrar. Som barn visste jag att d...

Ska till putte i parken och volontära för djurens rätt nästa vecka. Nervöst, roligt. Undrar hur jag ska fixa det. Kommer bli bästa födelsedagen efter den då jag fick katten i bannern. Mamma sa att hon skulle komma till min födelsedag, nu när jag ri...

Mamma har sagt att hon ska komma och hälsa på till min födelsedag. Bra då kommer jag bli dubbelt besviken när jag vaknar ensam på min födelsedag. Jag förväntar mig ingenting men ändå sparar jag Open Art till henne. Jag vill kolla och läsa ordentligt ...

Idag blev det lite bakslag. Fast jag vaknade helt utan baksmälla så det får väl ändra räknas som en rätt okej dag. Men jag beställde en falafeltallrik. Jag åt även en panpizza och jag höll mig inte alls till schemat. Jag tror dock att jag kan ta med ...